Aero Cab – luftburen glädje

En vecka i en av årets vackraste cabbar, dessutom under solen. Kombinationen var inte självklar när vi bokade mötet. Men regnig sommar blev slutligen het, och vad passar väl bättre än att njuta med taket i bagageluckan?

Av Bo Lundvang

Nu är det dryga året sedan man premiärvisade den nya cabben från Saab. Designen följer i grunden den populära 9-3 sportsedanen, med undantag för baklysenas utseende. Sverige är ett Saab-land, det märker man när man tar en sväng med denna bil. Blickar följer en vart man än åker.

Klassisk Saab-look
Det nya utseendet är ett naturligt kliv framåt för den nya cabrioleten, vars klassiska Saab-look knappast lurar någon. Det enklaste sättet att på håll se att det är den nya versionen är genom lackens färg. I paletten finns nämligen två underhållande färger som sticker ut mer än andra. Dels den som vårt testexemplar är försedd med; glaciärblå metallic, och den som synts mest i reklamen – limegul metallic. Åtta färger finns att välja på, de övriga mindre uppseendeväckande mörka och silvriga nyanser. Och den laserröda förstås. Det är vedertaget att kvinnor först och främst kommenterar en bils färg, det bekräftades fullt ut denna vecka.
– Snygg färg! var utropet som ekade ett flertal gånger, alltid från den kvinnliga publiken. Vi är beredda att hålla med, ska man ändå ha en cabriolet kan man lika gärna ta en som sticker ut på alla sätt och vis. För det går inte att gömma sig i en cab!

Smart tak
Vi har kört alldeles för många cabbar på sistone där man är tvungen att stå still medan man fäller upp och ner taket. I Saab 9-3 Cab behöver man inte hitta en parkeringsplats för att få solbränna på näsan, man kan glatt glida vidare och låta taket fälla ihop sig med automatik. Det tar kring 25 sekunder, och maxfarten ligger runt 30 blås. Lagom hastighet för kvarteret där hemma eller i slöa Stockholms-köer. Har man pengar över när man beställer bilen väljer man till en extra knapp på nyckeln som fäller taket redan innan man klivit i bilen.


Ooptimalt. Toppen med krokar i golvet för bakåtvända bilbarnstolar, men ryggens lutning blir vinkelrät hur man än gör.

Ingen familjebil?
Vi gjorde ett test som förmodligen inte blir aktuellt för så många spekulanter av 9-3 Aero Cab. Monteringen av bakåtvända bilbarnstolar var det minsta problemet, här ligger Saab långt fram i utvecklingen. Två öglor per stol finns i golvet, där man enkelt fäster barnstolens remmar. Föga förvånande så blir utrymmet fram begränsat med två barn i varsin bakåtvänd bilbarnstol där bak. Men inte så begränsat som det är i andra cabrioleter, faktiskt är baksätet bland de större i klassen. Ryggvinkeln blir dock för rät för de små, och man sitter i en ganska ansträngande ställning där fram. Fartvinden blir snabbt ett problem när man blickar bakåt med cabben nere, så det är tak upp som gäller i normal fart. Att få i och ur två barn ur baksätet blir en spektakulär företeelse för publiken. Det bästa alternativet är att först cabba ner, men det går också att dra ut dem genom öppna bakfönster. Inget är särskilt tidseffektivt eller smidigt, så det känns som om man snabbt väljer bort cabben som familjebil. Men det är kul att det funkar över huvud taget, vilket är mer än man kan säga om de flesta andra cabbar på marknaden.

Dålig kombination
Aero och automat är ingen vidare kombination. Aero betyder vanligtvis att man vill komma fort fram, automat betyder att man gärna surfar fram bakom ratten. I det här fallet stjäl den automatiska växellådan 1,5 sekunder till hundra. När man nått hundra står klockan på 9,5 sekunder, vilket är föga imponerande på en ny bil med genomgående sportkaraktär. Om man som prestandafantast börjar lista vilka bilar som hinner före till den magiska gränsen börjar man snabbt ångra sitt val av låda. Fjuttbilen Toyota Yaris 1,5 TS kör på 9 sekunder. Sötnosen Mini Cooper (inte S) kör på 9,2 sekunder. Gubbiga Opel Corsa 1,8 kör på 9 sekunder. Familjära Peugeot 307 med 135-hästarsmotorn kör på 9,1 sekunder. Vi antar att du har förstått poängen. Nu handlar ju inte allt om noll till hundra, det finns andra sträckningar man vill vara snabb på. Omkörning sker sällan från stillastående, och i de här farterna är Aero imponerande oavsett låda. Turbon skjuter på för full styrka när man stämplar från hundra, och även den längsta långtradaren hamnar i backspegeln innan frun intill börjar bli nervös. Elasticitet heter det när man mäter den så kallade omkörningsförmågan, och den är en av Saabens bättre sidor. Vårt råd till dig som gillar prestanda och cab är att glömma automatlådan redan på planeringsstadiet. Den snor dig på främst fartrus, men också runt två spänn mer i soppapengar per mil i stadstrafik.


Prestandamöte. Två långväga släktingar med kontrastrikt innehåll. Framhjul- mot bakhjulsdrift, turbo- mot sugmotor.

Törstig
Saab är ärliga i sina fakta om törstigheten, de angivna 1,4 liter milen i stadsmiljö är inte tagna ur luften, men det går att få ner en hel del om man är försiktig med gaspedalen. Snittförbrukningen om man kör blandat ligger på en liter milen med Aero och cab. Kör man det minsta alternativet med 1,8-litersmotor, lättrycksturbo och femväxlad manuell låda blir samma siffra 0,86 liter milen. Det är ingen bil för sparbössan, men det man betalar får man tillbaka i form av körglädje och glada miner från medtrafikanter. Det finns många Saab-ägare där ute som drömmer om ett mindre klaustrofobiskt bilägande. Där fyller 9-3 Cab ett viktigt utrymme!


Samma men ändå olika. Vanliga sportsedanens baklampor har en helt annan design.

Sportkomfort
Aero ska vara sportigt, då får man osökt en del problem på dåliga vägar. De flesta underlag bjuder en helt okej sportkomfort, men så fort det blir små potthål och tjälsprickor blir det påtagligt störande.
– Kör långsammare, jag får förvärkar! lät det från passagerarsätet, där en gravid hustru inte uppskattade sportigheten.
Alltså, köper man Aero med sportchassi och lågprofilsdäck får man räkna med vibratorstämma på svenska småvägar. Det är dock inte sämre än på andra standardbilar med sportkaraktär.

Tidiga småfel
Vår testbil hade blott tusen mil på mätaren, men ändå drogs den med några tråkiga fel. Bland annat ville höger sidoruta åka ner istället för upp med jämna mellanrum, vilket även BytBil.com har rapporterat om på en Vector Cabriolet. Det är tydligen en trycksensor som reagerar för tidigt. Vidare hade plasthöljet över höger sidoblinkers lossnat, och var primitivt ditlimmat. Slutligen gick det inte att fälla högerstolen, eftersom vajern förmodligen lossnat någonstans inuti. Hårt testad pressbil, eller pressade arbetare i fabriken i Österrike? Bortsett från dessa detaljer var vår vecka i 9-3 Aero Cabriolet guldkantad. Vi som redan innan hade ett gott öga till 9-3 SportSedan blir naturligtvis inte besvikna i en version med avtagbart tak, men som vi nämnt tidigare ska det vara manuell låda till Aero. Om man inte är en glidare som köper bilen just för att visa ordet ”Aero” där bak förstås.

Snabba åsikter

Plus:
+ Man får faktiskt plats fyra
+ Genomtänkt, användarvänlig
+ Funkar året runt
+ Cab går att fälla i fart

Minus:
– Ett mer aggressivt läge på automatlådan tack
– Väl hård i chassiesättningen ibland
– Törstig


Som på TV. Minns ni reklamen om Golf GTI, och killen som gärna tog en extra sväng för att köpa mjölk? Det råkar man ut för i den här bilen också. Föga ekonomiskt, men det här är en drift som inte går att tämja. Bilden är helt äkta.

Fakta Saab 9-3 Aero Cabriolet Automat
Motor: 2,0 Turbo, 4-cyl
Effekt: 210 hk vid 5.300 varv
Vridmoment: 300 Nm vid 2.500 varv
Kompressionsförhållande: 9,5:1
Max laddtryck: 0,85 bar
Acc 0-100 km/h: 9,5 sek (8,0 med manuell låda)
Toppfart: 225 km/h
Bromsar fram: 314 mm ventilerade skivbromsar
Bromsar bak: 292 mm skivbromsar
Tjänstevikt: 1.710 kg
Släpvagnsvikt: 1.600 kg
Bagageutrymme: 240 l
Markfrigång: 145 mm med sportchassi
Bensin blandad: 10 l/100 km
Bensin landsväg: 7,6 l/100 km
Bensin stad: 14 l/100 km
Standardutrustning: 17″ 5-spoke Twin-fälgar, 10 mm sänkt, Aero exteriört sportpaket, bakluckespoiler, sportavgasrör synligt, uppgraderade bromsar, farthållare, färddator, sportratt i läder, knopp i läder, lädeklädsel, dimljus, instegsbelysning.
Exempel på extrautrustning: automatlåda 16.400:-, elstolar med svankstöd och easy entry 18.900:-, bi-xenonstrålkastare 5.900:-, regnsensor 1.900:-, metallic-lack 6.400:-, parkeringssensor 3.400:-, stöldlarm 3.900:-, blå sufflett 1.900:-
Pris: 399.600:- (1,8t 150 hk kostar 329.900:-, 2,0t 175 hk kostar 340.600:-)

Saab 9-3 Aero – Jas på marken

Vi har kört läckra Saab 9-3 Aero, som genomgått omfattande förändringar från tidigare modell. Fokus ligger på körglädje, och visst har man träffat rätt! Mitt första intryck av bilen är rakt igenom positivt, vilket inte vill säga lite med tanke på hur petig jag är med detaljer. Det märks att det är många hjärnor bakom nya 9-3, och det är inte för intet som man har fått så goda vitsord från pressen.

Av Bo Lundvang

Aero betyder att det handlar om en av Saabs toppmodeller, turbomatat och i det här fallet med 210 hästkrafter. Tio fler än Volvo T4, och kusarna räcker gott och väl för vanligt folk. Men mycket vill ha mer, och visst går nya Aeron att trimma den med. Farhågorna bland trimmare runt om har varit att det nya aluminiumblocket (som delas med Vectra) inte skulle hålla för den hårda trimningsgraden som blir allt vanligare bland fartälskarna, men det verkar ha varit felaktiga rykten. En av de större Saab-trimmarna i landet håller som bäst på att ta fram en steg tre-trimning till denna prisvärda prestandabil, som tack vare turbon går att programmera om till en raket om man har flinka fingrar. 9-3 Aeros motorblock gjuts i Tyskland, medans finslipningen och trimmet sker i Södertälje.

Körglädjen i främsta rummet
Bredvid den totalt dominerande analoga hastighetsmätaren, som är graderad till hela 260 km/h, sitter en laddtrycksmätare. Den är inte kopplad till insugningsröret som det var på äldre modeller, utan får nu sin signal från motorstyrdonet. Det som mäts är alltså belastningen av motorn. Den känns väl inte helt nödvändig, men det kan ju vara kul att försöka köra ekonomiskt emellanåt. Noll till hundra-strecket går på snabba 7,9 sekunder med manuella lådan, och det är en acceleration som sprider glädje omkring sig. Turbons vinande och plötsliga tryck i ryggen gör varje liten sväng med bilen till ett barnkalas. Men det blir snabbt till ett dyrt kalas, när man måste dricka minst 1,4 liter saft per mil för att fortsätta ha skoj.

Saab lägger i nästa växel
9-3 Aero har gått och blivit sexväxlad, och i samband med det blev man tvungen att flytta backväxeln upp till vänster istället för ner till höger som vi är vana med. Den manuella lådan som vår testbil hade är lättväxlad och trevlig att rycka i.

Utseendemässig fullpoängare
Äntligen har lilla Saaben gått ifrån den trista hatchbacken, och blivit mer av en liten 9-5:a. Redan utan extraplast är den en skönhet, men med Aero-kitet runt om och den lilla spoilern blir den en klart lysande stjärna. Den djupa frontspoilern och sidokjolarna passar perfekt på en redan sportig kaross, och ger den en känsla av eftermarknads-styling. För att göra 9-3 Aero till en riktig eyecatcher på bilträffarna behövs egentligen bara en uppsättning stora fälgar och duktig puts, innan den kan glänsa ikapp med prisvinnarna. Men det är inte bara exteriören som är lyckad. Väl inne i bilen får man glada överraskningar här och där. Man har lyckats sortera upp bland knappar och reglage, och få en riktigt logisk och översiktlig instrumentering. Ändå känns det fullmatat i cockpit, man har till och med utnyttjat främre a-stolpen för att husera knapparna till elspeglarna. En stjärna i kanten får bilen för handskfacket, som är bland det största jag sett. En 1,5-liters petflaska går in på djupet! Dricka har man för övrigt gott om plats för i de fyra mugghållarna som sitter i instrumentpanel, mittkonsoll och i baksätets framkant. Det lär amerikanarna gilla!
Vår bil hade ljus läderklädsel och interiör med svarta inslag, som trots låga 900 mil på mätaren blivit smutsig här och där. Nu är det torrt ute, och jag kan tänka mig hur fult det kan bli framåt hösten, framför allt med hjälp av några barn! Men det finns alternativ för skogsluffaren, man måste ju inte lägga ut 8.000 kronor på skinninredning om man inte vill.

Tjänstebilstestet
Jag fick chansen att sätta bilen på ett äkta tjänstebilstest, nämligen ”sen till flyget”. Med en och en halv timme till incheckning och en dryg timmes färdväg gavs inga marginaler för misstag. Tiden var arla morgonstund, och med så gott som helt tom väg vågade jag ge full gas. Med en banan i högerhanden och en ratt i vänstra upptäckte jag plötsligt att hastigheten var dubbla den tillåtna. Det går fort att bli av med körkortet i en Aero, och det sker utan några större utsvävningar från bilen. Ut med skalet genom fönstret och fortsatt hög fart genom landskapet. Resan tog 40 minuter ganska exakt, och jag satt med god marginal och pustade ut i vänthallen. Hem i mörkret gick inte lika fort, men där har man nytta av ”Jas-knappen”. Ett arv från stridsflygplanen är knappen som dödar alla ljus och mätarnålar utom hastighetsmätaren, vilket gör det lättare att fokusera på vägen.

Lika mycket pengar som körglädje
Aeron är ingen billig bil, men så är den långt ifrån normal också. Standardutrustningen mäter spaltmeter, och effekt finns det också. Från 291.500 kronor kostar Aeron, som drivs av en 2.0-liters turbomatad motor. Samma motor men med annan trimningsgrad hittar man i det billigare alternativet med tillnamnet Vector, för 259.900 kronor. För att lista lite av Aerons standardutrustning: 17-tums lättmetallfälgar, ESP, sportchassi (sänkt 10 mm), sido- front- och bakluckespoiler, sportavgasrör (dolt på Vector), uppgraderade bromsar, dimljus, läderklädd sportratt med radioknappar, sportstolar, läder/textilklädsel, farthållare, färddator, ac, aktiva nackskydd, bältessträckare, krockgardin, stötfångare som tål krockar i 8 km/h och mycket mer. Är man inte nöjd med det här så finns ett prisvärt utrustningspaket för 15.900 kronor där det ingår automatisk klimatanläggning, larm, parkeringssensor, regnsensor och mycket mer. Samma paket kan fås till Vector, som kanske är ett smartare alternativ om man inte vill skuldsätta sig för länge.

PLUS
+ Hög säkerhet
+ Fantastisk körglädje
+ Väl genomtänkt inifrån och ut

MINUS
– Det smakar, då kostar det också
– Hög bensinförbrukning om man kör den som en Aero

Tekniska fakta (Saab 9-3 Aero 2003, manuell)
Motor: 2.0 liter 4-cyl turbo
Effekt: 210 hk vid 5.300 varv
Vridmoment: 300 Nm vid 2500 varv (!)
Bränsle: helst 98 oktan!
Prestanda 0-100 km/h: 7.9 sekunder
Toppfart: 235 km/h
Bränsleförbrukning stad: 1,28 liter/mil
Bränsleförbrukning landsväg: 0,68 liter/mil
Bränsleförbrukning blandad: 0,9 liter/mil
Tjänstevikt: 1.560 kg
Lastförmåga: 420 kg
Släpvagnsvikt: 1.600 kg
Taklast: 100 kg
Markfrigång: 120 mm
Bagageutrymme: 421 dm3
Fälgar: 7.0×17″
Däck: 225/45 R17
Längd/bredd/höjd mm: 4635/1762/1466
Vändcirkeldiameter: 10,8 meter
Bromsar fram: ventilerade skivbromsar, 314 mm
Bromsar bak: ventilerade skivbromsar, 292 mm
Garantier: två års nybilsgaranti, tre års vagnskadegaranti, tio års rostskyddsgaranti
Fordonsskatt: 1.628:-
Pris: 291.500:-

Gandalfs Agent Orange siktar mot skyarna

Ni som läst i tidningen Bilsport om Gandalfs Fiat Uno Camel Trophy Version ser mönstret i hans byggen, vanliga bilar i ovanlig skepnad. Det är folks förvåning över att något vanligt kan byta skepnad så totalt som är hans drivkraft. Nog höjer den folks ögonbryn alltid, den här gamla klassiska Saaben som tycks parad med en viss Supra från en särskilt snabb och ilsk streetracefilm…

Av Bo Lundvang

Bygget satte fart för drygt två veckor sedan. Ja, ni läste rätt – två veckor sedan! Har man bokat in sig på en motormässa och saknar bil får man skynda sig och bygga en. Ingen lär beskylla Gandalf för att ha legat på latsidan, möjligtvis hans chef. Men det är en chef av den mer förlåtande och förstående sorten, som har tillåtit honom kröka sin egen plåt istället för kundens. Bilen ska funka som firmabil för Däckspecialisten i Huddinge, så lite mer än personlig passion handlar det faktiskt om. I sommar blir det både utställning och uppvisning på bana.

Tiodubblande av hästarna
Ursprungsbilen är en hyfsat fräsch Saab V4 från 1976, som utan att vara ett skogsfynd innehöll delar som fortfarande funkar till belåtelse. Bland annat originalmotorn, som är en 1,7 liter stor V4 (ja, vad trodde ni?) på fisljumma 62 ponnies. Den skickas snart ut, och istället bereds en betydligt roligare Ford-motor plats, nämligen V6:an på 2,9 liter och flerdubbelt många hästkrafter. I nuvarande skick behövs knappast någon downforce i den storleksordning jättevingen bjuder, den är mest ett fränt pynt som får folk att haja till. Gandalf ville ha nåt stort och brutalt, och nog har han väl hittat rätt?

Monstersaab på gång
V6 istället för V4 räcker inte, Gandalf har vildare planer än så på gång. Det ska i både turbo och lustgas innan bilen är klar för start, och då hoppas han kunna sprätta asfalt med 3-400 hästkrafter. För att ha koll på turbotrycket sitter det redan nu en laddtrycksmätare monterad utanför vindrutan. Den är av industrimodell och ger jämfört med de övriga på bilmarknaden lika mycket bättre noggrannhet som den är dyr – 12-16.000 kronor! Ska det vara så ska det.

Framgångsrikt chassi
Gissa om det blir till att göra något åt originalväxellådan innan start, den är nämligen anpassad till de modiga 62 originalhästarna. Något byte rakt av blir det dock inte, den som sitter i går nämligen att varsamt bygga ut med rätt metod, och enligt de som kan saken finns det mycket i lådan som står pall för de hästar Gandalf planerar för. Karossen är ett annat bra kapitel i Saabs historiebok, den kan nämliga ståta med att ha suttit på en av världens mest framgångsrika rallybilar. Den vann bland annat i Monte Carlo ett antal gånger.

Poppis färg bland snabba bilar
Vi har sett en del bilar i en kulör som kan hamna nånstans kring orange på sistone. Dels har vi Fast and Furious-Supran, sen har vi It´s Fun-Porschen och nu även Agent Orange. It´s Fun-Porschen använde sig av samma färg som Lamborghini Murciélago, den hette nåt i stil med Lamborghini-pearl-metallic och kan även återses på byggaren Swippes halva Volvo 740, det blev visst en skvätt över. Beskrivningen av Gandalfs egen mixtur är ”nånstans kring fruktansvärt orange och jävligt orange”, och det håller väl publiken med om? Att ha en färg besläktad med de övriga tu förpliktigar givetvis, så nu är det upp till bevis om den inte ska tvingas till omlackning. Hur mycket i bilen som egentligen är en drift eller skämtsam flört med bilvärlden är upp till betraktaren, men det står klart att Gandalf har seriösa mål med bilen. Han är en skämtsam och lättsinnig garagekonstnär, och nog vore det kul att se ett race i sommar mellan en viss Saab V4 och en Porsche, även om tysken verkar få en enorm effektfördel?

Osynlig breddning
Det är inte många som ser att Saabstackarn genomgått en expansion modell större i sidled, vilket visar hur snyggt det är gjort. Breddningen är på hela 16 centimeter där bak, det var en nödvändighet för att 18-tummarna från Specialfälgar skulle passa. De är 8,5 tum breda och rullar på 225/35/ZR18, goda för något mer än den toppfart bilen har med originalspisen. För att knö in fälgarna krävdes specialadapterplattor, från början var de 170/5, något som numera raskt förändrats till 108/4.

Momo-knopp på rattväxeln
Ska vi gissa att det är en av de enda personbilarna med rattväxel som fått äran att mantla en knopp från Momo? Så står det för övrigt på en rad interiördetaljer i bilen. Bland annat på de fem kilo tunga stolarna i karbonkevlar. Fjädervikt till blypris; 9.500:- styck får man slanta upp om man vill följa lightkonceptet. Fyrpunktsbältena kommer från Motorshop, och inte helt oväntat är en bur på gång för att matcha rallystuket.

Utbuad av originalfantasterna?
På mässan hamnade bilen lämpligt nog lagom i ögonvrån för Saabs originalklubb, där man hade en rad fina Saab V4 utställda. Så där på rak arm hade åtminstone jag gissat på att man skulle ha svurit och spottat åt den grymma skändningen av denna svenska klassiker, men det blev nästan tvärtom. De visade glatt sitt intresse åt ombyggnationen, men om det blir inbjudan till en originalträff med just den här bilen återstår väl att se. Gandalf har för övrigt varit Saabfrälst sedan födseln, och vet vad han tycker om våra (åtminstone för några år sedan) svenska bilar. Saab kör man, Volvo åker man.
Mer Saab blir det i sommar, när hans ljudbil som är en Saab 9000 ställer upp i Sascas tyngsta klass. Vi sa att han gillar Saab va?

Se upp på bana och stripp i sommar!
När säsongen slår ut i all sin prakt är förhoppningsvis Agent Orange redo att ta sig an raksträckor, chikaner och hårnålar. I mån av tid blir det både 402 meter och bankörning. Närmast till hands ligger Bilsports En dag på strippen. Men det är mer än småpill kvar – karossen ska styras upp med bur, sportiga fjädrar och krängningshämmare ska dit och dämpare ska uppdateras. För att inte tala om motorbygget med turbo och lustgas! Vi får hoppas att Gandalfs chef fortsätter att vara av den trevliga sorten. Får man gissa att han åker med i första testrepan? Jag tänker också hålla mig framme, det ser nämligen ovanligt sportigt och spännande ut i den här V4:an, som åtminstone interiört har antagit en hundraprocentigt ny skepnad än den ursprungliga gubb-looken. Utanpå lär den fortsätta ha de mjuka gulliga linjerna, om än med den fasligt vassa och breda vingen som avslutning. Nån mer än jag som tror att Saab är latin för ”jag flyger”?

Text och foto: Bo Lundvang

Fotnot: Bilen Agent Orange har ingenting med en viss giftgas med samma namn under Vietnam-kriget att göra…