Misstänkt rattfylla med narkotika är nu vanligare än med alkohol

Idag tas betydligt fler för rattfylla med narkotika än med alkohol. I vissa delar av landet är siffran 1,5 gånger så hög för gripna för rattfylla med narkotika än för alkohol. Trots detta läggs anmälningarna om misstänkt narkotikabruk vid körning oftare ner.

Det visar en ny sammanställning av polisens statistik för misstänkta rattfylleribrott 2022, utförd av alkomätarföretaget Alcosense.

Så sent som 2014 var det fortfarande fler som åkte fast för rattfylleri efter att ha druckit alkohol än som greps för ”rattfylleri under påverkan av narkotika”, vilket är brottsrubriceringen. Idag är det istället fler som grips med narkotika i blodet bakom ratten. Totalt sett och i alla polisregioner framkommer att personer som misstänks för drograttfylleri nu utgör en större kategori än personer som misstänks för traditionellt rattfylleri, 9069 fall jämfört med 7097 fall (januari-september 2022).

Dubbelt så vanligt i region MItt

Siffrorna varierar påtagligt i landets olika regioner och polisregion Mitt utmärker sig mest. Där det är mer än dubbelt så vanligt att de som grips är misstänkta för narkotikabruk än att de har alkohol i blodet. I genomsnitt åkte 143 procent fler (januari-september 2022) fast för rattfylleribrott, inklusive grovt, under påverkan enbart av narkotika jämfört med antalet som åkte fast för rattfylleribrott under påverkan av enbart alkohol eller under påverkan av både alkohol och narkotika.

Bergslagen och Öst på andra- och tredjeplats

I polisregion Bergslagen grips i genomsnitt 70 procent fler för rattfylleribrott under påverkan enbart av narkotika (januari–september 2022) än för vanlig rattfylla och i polisregion Öst grips i genomsnitt 40% fler för misstanke om rattfylleri där enbart narkotika är inblandat.

Svårtolkad statistik

Statistiken är dock svår att jämföra rakt. I samtal med polisen förklaras detta med att anmälan om rattfylleribrott sker efter att personen blåst i en alkoholmätare, medan anmälan om rattfylleri under narkotikapåverkan sker efter polisens misstanke om detta brott. Därefter måste den misstänkte genomgå drogtest och om detta inte visar narkotikapåverkan så läggs anmälan ner. Det är vanligare att en anmälan om narkotikapåverkan bakom ratten läggs ner än vanlig alkoholrattfylla, menar polisen.

I takt med att den privata droganvändningen ökat så har antalet drogpåverkade förare ökat proportionellt. Alkoholpåverkad körning är fortfarande ett stort problem, men förbättrad utbildning och ökad användning av tillförlitliga personliga utandningsmätare innebär att förarna idag har verktyg att testa om de är fria från alkohol i blodet innan de kör, enligt Hunter Abbott, VD för AlcoSense Laboratories.
– Många människor som dricker och sedan sätter sig bakom ratten gör det inte avsiktligt. Sverige har en av de lägsta promillegränserna i Europa, vilket innebär att det är extremt lätt att köra med otillåtna rester av alkohol i kroppen morgonen efter alkoholintaget kvällen innan. Du kanske inte känner effekterna av alkoholen, men den finns där, säger Hunter Abbott.

Alkomätare kan göra skillnad

Han förklarar att på grund av skillnader i ämnesomsättning hos individer är det nästintill omöjligt att beräkna när alkoholen har lämnat kroppen, vilket gör att det kan skilja sig från gång till gång och person till person.
– Vill man vara säker på att man sätter sig i bilen och inte bryter mot lagen är en alkoholmätare ett hjälpsamt verktyget att ha till hands. Allra bäst är dock att man väljer att inte köra alls, även dagen efter att man druckit.

Källa: Alcosense

Delad nyhet är dubbel glädje!