Publicerat

Saab 9-3 Aero – Jas på marken

Vi har kört läckra Saab 9-3 Aero, som genomgått omfattande förändringar från tidigare modell. Fokus ligger på körglädje, och visst har man träffat rätt! Mitt första intryck av bilen är rakt igenom positivt, vilket inte vill säga lite med tanke på hur petig jag är med detaljer. Det märks att det är många hjärnor bakom nya 9-3, och det är inte för intet som man har fått så goda vitsord från pressen.

Av Bo Lundvang

Aero betyder att det handlar om en av Saabs toppmodeller, turbomatat och i det här fallet med 210 hästkrafter. Tio fler än Volvo T4, och kusarna räcker gott och väl för vanligt folk. Men mycket vill ha mer, och visst går nya Aeron att trimma den med. Farhågorna bland trimmare runt om har varit att det nya aluminiumblocket (som delas med Vectra) inte skulle hålla för den hårda trimningsgraden som blir allt vanligare bland fartälskarna, men det verkar ha varit felaktiga rykten. En av de större Saab-trimmarna i landet håller som bäst på att ta fram en steg tre-trimning till denna prisvärda prestandabil, som tack vare turbon går att programmera om till en raket om man har flinka fingrar. 9-3 Aeros motorblock gjuts i Tyskland, medans finslipningen och trimmet sker i Södertälje.

Körglädjen i främsta rummet
Bredvid den totalt dominerande analoga hastighetsmätaren, som är graderad till hela 260 km/h, sitter en laddtrycksmätare. Den är inte kopplad till insugningsröret som det var på äldre modeller, utan får nu sin signal från motorstyrdonet. Det som mäts är alltså belastningen av motorn. Den känns väl inte helt nödvändig, men det kan ju vara kul att försöka köra ekonomiskt emellanåt. Noll till hundra-strecket går på snabba 7,9 sekunder med manuella lådan, och det är en acceleration som sprider glädje omkring sig. Turbons vinande och plötsliga tryck i ryggen gör varje liten sväng med bilen till ett barnkalas. Men det blir snabbt till ett dyrt kalas, när man måste dricka minst 1,4 liter saft per mil för att fortsätta ha skoj.

Saab lägger i nästa växel
9-3 Aero har gått och blivit sexväxlad, och i samband med det blev man tvungen att flytta backväxeln upp till vänster istället för ner till höger som vi är vana med. Den manuella lådan som vår testbil hade är lättväxlad och trevlig att rycka i.

Utseendemässig fullpoängare
Äntligen har lilla Saaben gått ifrån den trista hatchbacken, och blivit mer av en liten 9-5:a. Redan utan extraplast är den en skönhet, men med Aero-kitet runt om och den lilla spoilern blir den en klart lysande stjärna. Den djupa frontspoilern och sidokjolarna passar perfekt på en redan sportig kaross, och ger den en känsla av eftermarknads-styling. För att göra 9-3 Aero till en riktig eyecatcher på bilträffarna behövs egentligen bara en uppsättning stora fälgar och duktig puts, innan den kan glänsa ikapp med prisvinnarna. Men det är inte bara exteriören som är lyckad. Väl inne i bilen får man glada överraskningar här och där. Man har lyckats sortera upp bland knappar och reglage, och få en riktigt logisk och översiktlig instrumentering. Ändå känns det fullmatat i cockpit, man har till och med utnyttjat främre a-stolpen för att husera knapparna till elspeglarna. En stjärna i kanten får bilen för handskfacket, som är bland det största jag sett. En 1,5-liters petflaska går in på djupet! Dricka har man för övrigt gott om plats för i de fyra mugghållarna som sitter i instrumentpanel, mittkonsoll och i baksätets framkant. Det lär amerikanarna gilla!
Vår bil hade ljus läderklädsel och interiör med svarta inslag, som trots låga 900 mil på mätaren blivit smutsig här och där. Nu är det torrt ute, och jag kan tänka mig hur fult det kan bli framåt hösten, framför allt med hjälp av några barn! Men det finns alternativ för skogsluffaren, man måste ju inte lägga ut 8.000 kronor på skinninredning om man inte vill.

Tjänstebilstestet
Jag fick chansen att sätta bilen på ett äkta tjänstebilstest, nämligen “sen till flyget”. Med en och en halv timme till incheckning och en dryg timmes färdväg gavs inga marginaler för misstag. Tiden var arla morgonstund, och med så gott som helt tom väg vågade jag ge full gas. Med en banan i högerhanden och en ratt i vänstra upptäckte jag plötsligt att hastigheten var dubbla den tillåtna. Det går fort att bli av med körkortet i en Aero, och det sker utan några större utsvävningar från bilen. Ut med skalet genom fönstret och fortsatt hög fart genom landskapet. Resan tog 40 minuter ganska exakt, och jag satt med god marginal och pustade ut i vänthallen. Hem i mörkret gick inte lika fort, men där har man nytta av “Jas-knappen”. Ett arv från stridsflygplanen är knappen som dödar alla ljus och mätarnålar utom hastighetsmätaren, vilket gör det lättare att fokusera på vägen.

Lika mycket pengar som körglädje
Aeron är ingen billig bil, men så är den långt ifrån normal också. Standardutrustningen mäter spaltmeter, och effekt finns det också. Från 291.500 kronor kostar Aeron, som drivs av en 2.0-liters turbomatad motor. Samma motor men med annan trimningsgrad hittar man i det billigare alternativet med tillnamnet Vector, för 259.900 kronor. För att lista lite av Aerons standardutrustning: 17-tums lättmetallfälgar, ESP, sportchassi (sänkt 10 mm), sido- front- och bakluckespoiler, sportavgasrör (dolt på Vector), uppgraderade bromsar, dimljus, läderklädd sportratt med radioknappar, sportstolar, läder/textilklädsel, farthållare, färddator, ac, aktiva nackskydd, bältessträckare, krockgardin, stötfångare som tål krockar i 8 km/h och mycket mer. Är man inte nöjd med det här så finns ett prisvärt utrustningspaket för 15.900 kronor där det ingår automatisk klimatanläggning, larm, parkeringssensor, regnsensor och mycket mer. Samma paket kan fås till Vector, som kanske är ett smartare alternativ om man inte vill skuldsätta sig för länge.

PLUS
+ Hög säkerhet
+ Fantastisk körglädje
+ Väl genomtänkt inifrån och ut

MINUS
– Det smakar, då kostar det också
– Hög bensinförbrukning om man kör den som en Aero

Tekniska fakta (Saab 9-3 Aero 2003, manuell)
Motor: 2.0 liter 4-cyl turbo
Effekt: 210 hk vid 5.300 varv
Vridmoment: 300 Nm vid 2500 varv (!)
Bränsle: helst 98 oktan!
Prestanda 0-100 km/h: 7.9 sekunder
Toppfart: 235 km/h
Bränsleförbrukning stad: 1,28 liter/mil
Bränsleförbrukning landsväg: 0,68 liter/mil
Bränsleförbrukning blandad: 0,9 liter/mil
Tjänstevikt: 1.560 kg
Lastförmåga: 420 kg
Släpvagnsvikt: 1.600 kg
Taklast: 100 kg
Markfrigång: 120 mm
Bagageutrymme: 421 dm3
Fälgar: 7.0×17″
Däck: 225/45 R17
Längd/bredd/höjd mm: 4635/1762/1466
Vändcirkeldiameter: 10,8 meter
Bromsar fram: ventilerade skivbromsar, 314 mm
Bromsar bak: ventilerade skivbromsar, 292 mm
Garantier: två års nybilsgaranti, tre års vagnskadegaranti, tio års rostskyddsgaranti
Fordonsskatt: 1.628:-
Pris: 291.500:-

Publicerat

Gandalfs Agent Orange siktar mot skyarna

Ni som läst i tidningen Bilsport om Gandalfs Fiat Uno Camel Trophy Version ser mönstret i hans byggen, vanliga bilar i ovanlig skepnad. Det är folks förvåning över att något vanligt kan byta skepnad så totalt som är hans drivkraft. Nog höjer den folks ögonbryn alltid, den här gamla klassiska Saaben som tycks parad med en viss Supra från en särskilt snabb och ilsk streetracefilm…

Av Bo Lundvang

Bygget satte fart för drygt två veckor sedan. Ja, ni läste rätt – två veckor sedan! Har man bokat in sig på en motormässa och saknar bil får man skynda sig och bygga en. Ingen lär beskylla Gandalf för att ha legat på latsidan, möjligtvis hans chef. Men det är en chef av den mer förlåtande och förstående sorten, som har tillåtit honom kröka sin egen plåt istället för kundens. Bilen ska funka som firmabil för Däckspecialisten i Huddinge, så lite mer än personlig passion handlar det faktiskt om. I sommar blir det både utställning och uppvisning på bana.

Tiodubblande av hästarna
Ursprungsbilen är en hyfsat fräsch Saab V4 från 1976, som utan att vara ett skogsfynd innehöll delar som fortfarande funkar till belåtelse. Bland annat originalmotorn, som är en 1,7 liter stor V4 (ja, vad trodde ni?) på fisljumma 62 ponnies. Den skickas snart ut, och istället bereds en betydligt roligare Ford-motor plats, nämligen V6:an på 2,9 liter och flerdubbelt många hästkrafter. I nuvarande skick behövs knappast någon downforce i den storleksordning jättevingen bjuder, den är mest ett fränt pynt som får folk att haja till. Gandalf ville ha nåt stort och brutalt, och nog har han väl hittat rätt?

Monstersaab på gång
V6 istället för V4 räcker inte, Gandalf har vildare planer än så på gång. Det ska i både turbo och lustgas innan bilen är klar för start, och då hoppas han kunna sprätta asfalt med 3-400 hästkrafter. För att ha koll på turbotrycket sitter det redan nu en laddtrycksmätare monterad utanför vindrutan. Den är av industrimodell och ger jämfört med de övriga på bilmarknaden lika mycket bättre noggrannhet som den är dyr – 12-16.000 kronor! Ska det vara så ska det.

Framgångsrikt chassi
Gissa om det blir till att göra något åt originalväxellådan innan start, den är nämligen anpassad till de modiga 62 originalhästarna. Något byte rakt av blir det dock inte, den som sitter i går nämligen att varsamt bygga ut med rätt metod, och enligt de som kan saken finns det mycket i lådan som står pall för de hästar Gandalf planerar för. Karossen är ett annat bra kapitel i Saabs historiebok, den kan nämliga ståta med att ha suttit på en av världens mest framgångsrika rallybilar. Den vann bland annat i Monte Carlo ett antal gånger.

Poppis färg bland snabba bilar
Vi har sett en del bilar i en kulör som kan hamna nånstans kring orange på sistone. Dels har vi Fast and Furious-Supran, sen har vi It´s Fun-Porschen och nu även Agent Orange. It´s Fun-Porschen använde sig av samma färg som Lamborghini Murciélago, den hette nåt i stil med Lamborghini-pearl-metallic och kan även återses på byggaren Swippes halva Volvo 740, det blev visst en skvätt över. Beskrivningen av Gandalfs egen mixtur är “nånstans kring fruktansvärt orange och jävligt orange”, och det håller väl publiken med om? Att ha en färg besläktad med de övriga tu förpliktigar givetvis, så nu är det upp till bevis om den inte ska tvingas till omlackning. Hur mycket i bilen som egentligen är en drift eller skämtsam flört med bilvärlden är upp till betraktaren, men det står klart att Gandalf har seriösa mål med bilen. Han är en skämtsam och lättsinnig garagekonstnär, och nog vore det kul att se ett race i sommar mellan en viss Saab V4 och en Porsche, även om tysken verkar få en enorm effektfördel?

Osynlig breddning
Det är inte många som ser att Saabstackarn genomgått en expansion modell större i sidled, vilket visar hur snyggt det är gjort. Breddningen är på hela 16 centimeter där bak, det var en nödvändighet för att 18-tummarna från Specialfälgar skulle passa. De är 8,5 tum breda och rullar på 225/35/ZR18, goda för något mer än den toppfart bilen har med originalspisen. För att knö in fälgarna krävdes specialadapterplattor, från början var de 170/5, något som numera raskt förändrats till 108/4.

Momo-knopp på rattväxeln
Ska vi gissa att det är en av de enda personbilarna med rattväxel som fått äran att mantla en knopp från Momo? Så står det för övrigt på en rad interiördetaljer i bilen. Bland annat på de fem kilo tunga stolarna i karbonkevlar. Fjädervikt till blypris; 9.500:- styck får man slanta upp om man vill följa lightkonceptet. Fyrpunktsbältena kommer från Motorshop, och inte helt oväntat är en bur på gång för att matcha rallystuket.

Utbuad av originalfantasterna?
På mässan hamnade bilen lämpligt nog lagom i ögonvrån för Saabs originalklubb, där man hade en rad fina Saab V4 utställda. Så där på rak arm hade åtminstone jag gissat på att man skulle ha svurit och spottat åt den grymma skändningen av denna svenska klassiker, men det blev nästan tvärtom. De visade glatt sitt intresse åt ombyggnationen, men om det blir inbjudan till en originalträff med just den här bilen återstår väl att se. Gandalf har för övrigt varit Saabfrälst sedan födseln, och vet vad han tycker om våra (åtminstone för några år sedan) svenska bilar. Saab kör man, Volvo åker man.
Mer Saab blir det i sommar, när hans ljudbil som är en Saab 9000 ställer upp i Sascas tyngsta klass. Vi sa att han gillar Saab va?

Se upp på bana och stripp i sommar!
När säsongen slår ut i all sin prakt är förhoppningsvis Agent Orange redo att ta sig an raksträckor, chikaner och hårnålar. I mån av tid blir det både 402 meter och bankörning. Närmast till hands ligger Bilsports En dag på strippen. Men det är mer än småpill kvar – karossen ska styras upp med bur, sportiga fjädrar och krängningshämmare ska dit och dämpare ska uppdateras. För att inte tala om motorbygget med turbo och lustgas! Vi får hoppas att Gandalfs chef fortsätter att vara av den trevliga sorten. Får man gissa att han åker med i första testrepan? Jag tänker också hålla mig framme, det ser nämligen ovanligt sportigt och spännande ut i den här V4:an, som åtminstone interiört har antagit en hundraprocentigt ny skepnad än den ursprungliga gubb-looken. Utanpå lär den fortsätta ha de mjuka gulliga linjerna, om än med den fasligt vassa och breda vingen som avslutning. Nån mer än jag som tror att Saab är latin för “jag flyger”?

Text och foto: Bo Lundvang

Fotnot: Bilen Agent Orange har ingenting med en viss giftgas med samma namn under Vietnam-kriget att göra…