Porsche 911 Turbo – klassiker som håller

Vi har träffat en Porschefrälst norrman vid namn Jan, vars gamla fina 911 Turbo från 1980 ska genomgå några trevliga uppgraderingar. 300 hästar på bakbenen är original, men närmaste klivet uppåt på effektstegen blir med hjälp av ett duktigt modifierat avgassystem med ursprunget Porsche. Micke Svens på Spezialmotorer har varit behjälplig med bygget.

Av Bo Lundvang

En Peugeot-anställd med förkärlek för tyska prestandavagnar från Porsche, det är Jan från Norge. Han har en 1980 års modell av Porsche 911 Turbo i sitt garage sen i höstas – en klassisk sportbil som håller både i utseende, värde och prestanda. Vill du ha en får du räkna med att punga ut med mellan 150.000 och 300.000 kronor beroende på skick och miltal, ganska saftiga priser för en bil med 20 år på nacken. Men de visste vad de gjorde redan på den tiden, för sakerna håller fortfarande för jämförelser.

Bilbyggare med trollspö
Precis som de flesta accelerationsmissbrukande turboåkare vill Jan ha mer, därför har han i ett första steg beställt ett specialtillverkat avgassystem och en ny wastegate. Systemet från Porsche har tagit omvägen förbi ett riktigt ess i sammanhanget, nämligen Micke Svens i Tullinge som med sin firma Micke Svens Spezialmotorer kan trolla fram hästar man inte trodde fanns. Vad säger ni om en 3,2-liters Porsche-sugmotor med weber 46-förgasare som ger 426 hästkrafter och 462 Nm i vrid? Såna rekordmotorer ploppar upp med ojämna mellanrum från Mickes multiverkstad där han gör allt ifrån egen design av kamaxlar, portar toppar, bygger motorer och bänkar dem.


Förkärlek för rumpmonterade maskiner? Bubblan ägs av en kompis till Micke, och den ska ut så fort som möjligt. Fler Porschar på väg in! Om du undrar vad skrotet i mitten av bilden är så kan jag berätta att det är ett totalt strippat Porsche-chassi. Det har försetts med bur, och ska med hjälp av de allra värsta prylarna ur alla kategorier bli Mickes eget gatmonster.

Upp till 3.000 hästar
Mickes bromsbänk är en historia för sig, det är norra Europas värsta bänk som klarar effekter upp till 3.000 hästkrafter. Bänken som heter DTS Power Mark PM 15 klarar upp till 18.000 varv! DTS säger att den borde klara 19.000 också, men så långt har de inte gått… Om du undrar varför Micke behöver en sån bänk så finns förklaringen dels i att han bromsar riktiga dragracemotorer, men förklaringen finns också i två trevliga tecken – F1. Just det, Micke sitter på en F1-motor. Det är väl att ta i för lite om man säger att det här är bilporr, men han brukar köra motorn ibland för att få höra den ljuvliga sången. Motorn är en flat boxertolva på 3,5 liter med titanventiler som varvar håriga 14.000 och ger ifrån sig ungefär 700 hästar. Den konstruerades ursprungligen för Subaru av Motori Moderni med Carlo Chiti i spetsen, men har genom olika kontakter landat hemma i Mickes verkstad. Var vi får se den dyka upp vet han inte än, men den lär göra succé i vilken kaross som helst. Kanske blir det i en replika av klassiska banracerbilen Porsche 917, men personligen skulle jag gärna se den i en vanlig bil. Kanske nåt att skrämma slag på Dahlbäck med? Det blir förstås inget för gatan, men uj vad roligt att showa med.


Här finns knappar så det räcker och blir över.


En gigantisk fläkt hjälper till att blåsa ut avgaser från motorn under bänkning.

F1 här och där
Micke har mer Formel 1-prylar i huset, under ett skynke står en 3,3-liters dubbelturbomotor med F1-aggregat och 935-kylning. Hästarna? 800 stycken! Krämar man ur alla på en gång har motorn en drifttid på 25 timmar. Det räcker för ett Le Mans och några uppvärmningsvarv.

Doldis med unik bil
Mitt i Mickes garage hittade vi en unik bil, en äkta Porsche GT2. Modellen gjordes i blott 42 exemplar i hela världen, och är således till och med ovanligare än Ferrari F40-utmanaren Porsche 959 som byggdes i det tiodubbla. Vem som står som ägare förblir en hemlighet, men klart är att han har luftat lädret för att få sin vilja fram. Bilen i nyskick kostade drygt 1,6 miljoner kronor, och nu har Micke förvandlat den redan snabba bilen till det värsta han någonsin kört. Chassiet är uppgraderat för 160.000 kronor, och väghållningen är numera i världsklass. Motorn har påkostats 480.000 kronor, det innebär att den i princip har byggts om inifrån och ut. Grundmotorn är en 993-motor på 3,6 liter på 450 hästkrafter. Nu har den fått Carillo-stakar, världens kraftigaste vevstakar. Blocket är portat, den har fått specialkamaxlar, handbyggt avgassystem, handgjord avgaskylare och det jag glömt räkna upp kan ändå beskrivas som ”kraftigt modifierat”. Vid 1 bars laddtryck ger bilen exakt 609 hästkrafter, och vridmomentet är maximalt 700 Nm vid 5.200 varv. I detta skick går bilen som ett spjut, till och med Micke som är van vid snabba bilar känner sig åksjuk när det börjar svänga. Vår vän Jan intygar att man blir illamående, han har själv fått sig en svängom i muskedundret. Nu ska bilen levereras till sin rättmätiga ägare, som knappast kommer visa framfötterna under Stockholmsnätterna.

Amerikanska beställningar
Micke har varit i branschen i 25 år, de senaste 7-8 har han funnits i en verkstad i Tullinge. Med utsikt över konbanan där Porscheklubben kör ligger det nära till hands att få lite extrajobb därifrån. Han har dock så det räcker och blir över just nu, och med ett rykte som sträcker sig långväga har han en tredjedel av alla beställningar från USA. En välljudande motor han har på sitt samvete är en dragracingmotor till en amerikansk Porsche. 3,5 liters cylindervolym och mellan 1.000 och 1.100 hästkrafter! Han designade hela maskinen med avgasrör, insug, kamaxlar och toppar. Det jobbet fick han genom en kompis deltagande i diskussionsgrupper på nätet. På nätet hänger även Jan, som gått och blivit medlem i Porsche Club Sverige. De har ett forum på sin webbsida www.porsche.nu där man kan få många bra tips om man är eller vill bli Porsche-ägare.

Dubbel Porsche-ägare
Porsche 911 Turbo är inte enda Porschen för Jan, som även äger en 944 banbil från 1986. Den gick på vanlig gata tills en olycklig dag 1997 när färden skulle gå från Stockholm till Oslo. Plötsligt skar motorn, kolvarna gick i backen och oljan flödade fritt. Det blev till att ta tåg och flyg för att nå hemlandet, men vreden till trots gav Jan inte upp sin 944:a. Här togs första kontakten med Micke Svens, som hjälpte Jan att ge motorn en rejäl kraftökning. Original låg den på 163 hästkrafter, något som blev 190 i en första omgång och senare upp till 215. Bur byggdes också, för att kunna gå några omgångar i Roadsport Klass B, en tävlingsomgång där man kan se Porsche 911, Caterham, Lotus Elise, Renault Spyder och andra sportbilar. I år får bilen stå, för nu läggs alla pengar och uppmärksamhet på 911:an och dess uppgradering.

Fartglad historia
Jan fastnade vid många hästar nån gång i början 90-talet, när han köpte en ny Ford Escort XR3i. Sedan dess har han betat av bland annat en 2,6-liters Hartge-trimmad BMW och en B6 Alpina. Sen blev det ett tillfälligt haveri i huvudenheten, för en BMW 323 stod inte alls upp till Jans fortåkartendenser, och den avyttrades efter blott en vecka. Nu har han utöver sin Porsche 944 och Porsche 911 Turbo en ny Peugeot 406 diesel. Dessvärre har han ingen egen oljeplattform, trots att han är norrman!


Det här ska ge 40 hästar monterat på rätt ställe. Ett avgassystem från Porsche, varsamt modifierat för att ge högsta möjliga effekt. Fjädern är en wastegate som ska öka trycket i turbon, från nuvarande 0,8 bar till 1,1. Då blir det ännu mer fart på maskinen!

Stora planer
Effektökningen som Jan får tack vare det nämnda systemet är bara den första förändringen i raden av flera. Han har beställt en bur som ska tråcklas in i kupén, två nya sportstolar med sexpunktsbälte, 18-tummare från BBS Motorsport, ny frontspoiler från USA (som för övrigt beställts utan att han vet hur den ser ut, han litar blint på Micke Svens!) och mycket mer. Motormässigt har han tänkt landa kring 370 hästar, och de ska utnyttjas dels på Porschklubbens träffar men även när andan faller på. Det unika med Porsche är att de går att köra både på banan och till jobbet, men jag kan intyga att man blir trött i kopplingsfoten i rusningstrafik. Driftsäkerheten är en av anledningarna till att Jan är Porsche-frälst.


Interiören är extrautrustad med Momoprylar på väl valda ställen. Mockaratt, växelspaksknopp och pedaler. Det var förra ägaren som hottade upp interiören, och det arbetet tar nu Jan vid.

Smått och gott om Jans Porsche

Modell: Porsche 930 Turbo -80
Motor: 3,2-liter boxersexa
Växellåda: standard 4-vxl, slutväxel ska bytas (nu växlad för 325 blås, det är lite onödigt)
Fälgar & däck: 17″ Cup, 205/50/17, 255/40/17
Topphastighet: 267 km/h vid 5.650 varv (fabriksuppgift)
Effekt: 300 hk original
Bränsletank: 80 liter
Bromsar: 330 mm bromsskivor fram (bak 295 mm?)
Miljöklass: Nej!

Foto och text: Bo Lundvang

Porsche 996 Cabriolet – Peters snabba vinterbil

Peter har gått över till Porsche, ett val han inte ångrar. Trots att det är en sportbil röner den inga särskilda blickar från de Stockholmska medtrafikanterna, som är ganska vana vid modellen.

Stockholm är tydligen världens mest Porschetäta stad, åtminstone sommartid. Nu i skrivande stund är vädret lite väl sladdvänligt, då sjunker användandet en aning. Peter tänker dock använda bilen året om, Porsche är som bekant en bil som är byggd för att hålla.

Vattenkylt för första gången

1998 introducerade Porsche modellen 996, även kallad 911. Bilen skiljer sig markant från de äldre 911-bilarna, faktiskt den första bilen på 34 år som sticker ut från mängden. Skillnaderna ligger i karossens uppbyggnad, hjulupphängning och interiör. Bilen har växt hela 18,5 cm på längden och 3 centimeter på bredden. Antalet elektroniska finesser har också ökat markant i den nya modellen. Likheter mellan Porsches minsting Boxster finns också i bland annat framlysen, men Porsche själva påstår att lysena först skapades för 911 och sedan applicerades på Boxster, och inte tvärtom.
En annan mycket stor skillnad är att motorn nu för första gången på 34 år är vattenkyld istället för den älskade luftkylda varianten, och anledningen till bytet är helt miljömässig. Motorn har för övrigt också växt till sig 200 kubik till 3387 kubik, och således också kraftmässigt ökat – 14 hästar upp till 296. Fabriksuppgiften anger att 0-100 ska kila iväg på kvicka 5,2 sekunder, exakt samma som Ferrari 456 GT. Bilar som 996:an spöar i snabbhet är bland annat Jaguar XK8, Aston Martin DB7 och V8, BMW M3 och Honda NSX. 996 Turbo med sina över 400 hästkrafter är en av de snabbaste produktionsbilarna som finns på marknaden.

Körkänslan

Det är som de flesta motorjournalister har skrivit om 996:an – den är nästan för lättkörd. Man behöver inte längre vara en erfaren sportbilsförare för att kunna köra 996:an hårt och skoningslöst. Med den gamla klassikern 911 hade man vissa problem med bilens tyngdfördelning, och det var många som la tegelstenar i bagageutrymmet fram för att bilen inte plötsligt skulle vända runt och fara med baken före i snabba kurvor. Det här beteendet är lite av det nostalgiska med en 911, och något som faktiskt uppskattades av många ägare. Det skulle kräva sin man att föra fram ett fordon av denna dignitet, det var ju trots allt en sportbil! I och med att bilen har blivit folkligare och mer lättkörd så når man en bredare målgrupp, men säkert är det många som hellre ser tillbaka på det som gjorde 911:an till en legend – dess små egenheter och svårheter som tvingade föraren att vara både på sin vakt och rejält erfaren. Porsche var så illa tvungna att nå ut till den breda massan med den nya bilen för att få ekonomin att snurra.

Den nya bilen har fått bättre aerodynamik i och med de mer platta framlysena, den lutande vindrutan och de övertäcka dörrhandtagen. Det minskade vindljudet gör att man lättare hör den ilsket varvande boxersexan desto bättre, som sig bör monterad bakom ryggen. Bilen varvar mycket villigt upp till rödmarkeringen 7000 varv. Motorns styrka märks så väl när man på höga växlar trampar gasen i botten och bilen ändå drar iväg i raskt tempo.
Bilen vi testade var en cabriolet försedd med hardtop, som effektivt begränsade allt ljud utifrån. Cabrioletversionen kom sommaren 1998, och vad som märks jämfört med äldre cabbar av märket är att karossens vridstyrka förbättrats avsevärt.

Fakta Porsche 996 Cab

Nypris: 782 000:-
Motor: 6 cyl boxer, 3 387 cm3, 296 hk
Mått: Längd/bredd/höjd mm 4.430/1.770/1.305.
Prestanda: 0-100 km/h 5,2 s, toppfart 285 km/h
Bränsleförbrukning: 11,1 l/100 km i blandad körning (EEC).

Text, foto och film: Bo Lundvang

Porsche 930 Turbo vs Toyota Celica GT-4

Conny och Jocke är två kompisar vars motorintresse följts åt genom livet. Men de spelar knappast på samma planhalva, för var Connys moppe en Suzuki så var Jockes en Honda. Idag när de båda kommit långt från moppeåldern kan man bara se en likhet mellan deras bilar – hästkraftsantalet och att båda kör turbo. Connys bil är en tolv år gammal Toyota Celica GT-4, och Jockes bil är en Porsche 911 Turbo med tjugofem år på nacken. När bilarna spänner musklerna som mest klämmer de ur sig 250-260 hk.

Av Bo Lundvang

Connys Celica GT-4

GT-4 är som namnet antyder den fyrhjulsdrivna värstingen i familjen Celica, där en av toppmodellerna är döpt efter rallyfantomen Carlos Sainz. Det här är dock typen utan ”fågelbad” på huven, utan istället ett rätt elakt scoop i Impreza-stuk. Det första man märker när Connys bil rullar fram är det extrema pyschet som kommer från dumpventilen – ett ljud som Conny själv börjat tröttna på rejält. När jag kör bilen är det en ytterligare smilfaktor ovanpå det härliga suget som en trimmad turbobil ger ifrån sig. Connys modifieringar på bilen som han haft i ett och ett halvt år består av en tuffare intercooler, Carlos Sainz-front, öppen dump och sinterkoppling. Samma dag som vi träffades hade han dessutom köpt en ny motor med 4.000 mil på mätaren, som ska trimmas till förbannelse i vinter. Det ska bland annat bytas till smidda kolvar och stakar. Motorn som sitter i ska plockas ur och behållas som originalmotor. Anledningen till trimningshysterin är som många av er redan vet att han vill göra sitt bästa på strippen.
I år och förra året deltog han på alla Lazzats deltävlingar, vilket har gett honom en bästatid på 14,34 och 156 km/h i slutfart. Inga chocksiffror, men det kanske blir ändring på det till nästa säsong? I sann Lazzat-anda deltar han inte på några illegala race, men ibland måste man ju titta. Istället sparas bilen till officiella tillfällen, vilket ju verkar smart. Nästa år väntar en rad Bilsport-arrangemang och alla Lazzat-race.

Det är en ganska dyr bil att äga, både servicekostnader och försäkringspremier springer iväg snabbt. Hur mycket han plöjt ner i bilen vill han inte tänka på, men än så länge verkar han inte ha tröttnat. Topplockspackningen gick åt skogen för inte så länge sedan, vilket blev en extrakostnad på nästan 6.000 kronor. Inte så kul, men med rätt kontakter behöver man inte bli helt pungslagen. För övrigt är det en bil i bra kvalitet, som dessutom tål att lekas med. Det kan ni se i filmen vi spelade in på plats. Ett bevis på hur nöjd han är med bilen måste väl vara att nästa bil kanske blir en nyare GT-4, med 94-ans kaross och typnamnet 205.

En något lustig detalj med Connys bil är att den bara kan registreras för en passagerare. Tittar man bak så ser man exakt samma trånga baksäte som i basmodellen Celica, och där får man minsann tränga in två små kompisar. Hur man resonerat när man beslutat om detta undrar jag också…

Jag körde bilen en sväng, och visst är det en rolig sportkupé att ratta. Det är ett duktigt klipp i maskinen när man gasar hårt, och på komforten finns det inget att klaga på. Visst är den lite plastigt grå, men hellre det än ädelträimitation. Vridmoment finns, men knappast i överflöd. En överladdad tvålitersfyra erbjuder andra saker än enormt vrid, vilket märks väl när man pressar bilen på raksträckor. Symptomatiskt med många rallybilsliknande bilar för gatan är att man sitter på tok för högt. Nog är det trevligt med god utsikt, men närmre gatan får man både bättre fartkänsla och bättre väghållning när det svänger.

Namn: Conny Ruuth
Bil: Celica GT-4 1990
Förarens ålder: -75:a
Yrke: Konstruktör
Hobby: Bilar & datorer
Drömbil: Porsche GT3
Fulaste bilen: Volvo 340
Tidigare bil: Toyota Celica GTI
Nästa bil: 94:ans GT4 (205-modellen)
Motorstyrka: 250 hk (ställt laddtryck från 0,55 till 0,9), 204 original
Cylindervolym: 2-liters fyra
0-100 km/h: 7,2 i original, borde vara 6-6,5
Vikt: 1480 kilo


Jockes Porsche 911 Turbo (930)

En klassisk gammal sportbil som verkligen kräver sin man för att tyglas. Det är Porsche 911 Turbo. Kraft i överflöd, väghållning som inte är av denna värld och dessutom ett potent utseende som alla känner till. Jocke har gjort bilen än mer extrem med sina otroliga Folger Cup-fälgar på 18×8,5 fram och 18×10 där bak. Bilen är 20 cm bredare bak än fram, något som får bilen att se farligt startsnabb ut, och det stämmer alldeles utmärkt. Men det gäller att komma ihåg breddningen när man ska ta kurvor nära kantstenar eller trottoarer! Markfrigången är en knytnäve högt, och bilen är försedd med ett väghållningskit från kända RUF. Frontspoilern är importerad och kommer från Californiska Better Bodies Motorsport. Bilens bakända kommer från Porsche 911 Turbo -94 (964). Han har för övrigt tre stycken bakändor och lika många frontspoilers liggande hemma i garaget, vilket kan vara bra att ha i reserv. För snart ett år sedan blev han nämligen påkörd av en dam, vilket bland annat totalförstörde en handgjord frontspoiler värderad till ungefär 100.000 kronor. Inte kul!

För att få stopp på farten har han uppgraderat bromsarna med hålborrade 4-kolvsok runt om, vilket för stunden måste stoppas ”för fot” eftersom bromsservon gett upp. Jag kan intyga att det är rejält trögtrampat!
I vinter ska motor och låda ur, och skrapet på treans växel ska bort. Målet är att smiska upp trelitersboxern till 450 hästar, även om han menar att han inte har råd med någon toktrimning på en gång. Så mycket kraft ska bilen klara av utan att det börjar knaka i dyra delar. Det är inte roligt för plånboken när en Porsche går sönder, det vimlar ju inte direkt av delar på våra bilskrotar.

Det är som han säger, turbon väntar ett tag och sen skjuter den in all kraft som finns. Ketchup-effekten är extrem, och 0-100 som avverkades på 5,2 sekunder innan 80 kg skrot slängdes ur lär hamna under 5-strecket. Mitt försök att hålla i kameran på stativ när bilen accelererar är på väg att misslyckas tack vare de otroliga g-krafterna som drar i kroppen. Det är lättare när man själv har ratten att hålla i, men avsaknaden av både styrservo och bromsservo gör körandet till en ganska tungrodd historia. Det är dock en del av tjusningen med en gammal Porsche, att vem som helst inte kör bilen så lätt. Det gäller att lära känna sin bil och utnyttja dess styrkor. Styrkor finns det gott om i denna bil, ibland för mycket för vanligt folk. En av de gamla 911-ornas svagheter är viktfördelningen, vilket ibland resulterade i att förare placerade tegelstenar i utrymmet fram på bilen. Slänger baken iväg måste man vara en skicklig förare eller ha hinkvis med tur, för det är inte det lättaste att räta upp denna bil. Att försöka göra donuts med just detta exemplar är inte att tänka på, de jättebreda däcken där bak klistrar sig obönhörligt fast i vägbanan. Med all denna kraft behöver man ju bra stöd, och det ger racingstolarna från Köhler. Man sitter som gjuten, men är det nåt som skulle behövas så är det fyrpunktsbälten.

Kostnaderna kring denna Porsche är hiskliga. Inte minst bensinkostnaden, när bilen snittar på 2-2,5 liter. Jocke har lagt ut alldeles för mycket pengar på sin Porsche, men fördelen med bilen är att det är en perfekt singelbil. Om han med det menar att han får plats perfekt själv eller om det är en raggarbil förtäljer inte historien, men han köpte bilen en vecka efter att han sagt adjö åt sin fästmö…

Namn: Jocke Andersson
Bil: Porsche 911 Turbo (930) -77
Förarens ålder: Sen -72:a
Yrke: IT-tekniker i Uppsala
Hobby: Bilar & en fisketur ibland
Drömbil: Porsche 911 Turbo, men om tio år kör han Ferrari F50 🙂
Fulaste bilen: Simca Matra Bagheera
Tidigare bil: En rad Fordar, Volvo, Alfa 75 V6 med flera
Nästa bil: hemligt!
Motorstyrka: 260 hk+
Cylindervolym: 3-liters boxersexa
0-100 km/h: 5,2 original, nu under 5